Det började med att jag kände mig lite konstig när jag vaknade. Så fort sonen var avlämnad i skolan och jag var på väg ut i skogen på min vanliga runda insåg jag vad som var på gång. Det vara bara så länge sedan jag hade ångest att jag inte fattade att den låg och lurade och bara väntade på att slå till.
Så jag sprang. Och sprang. Och sprang lite till. Tog ett varmt bad. Blev för varm och utmattad för att orka ha ångest över ångesten.

Sen somnade jag, och när jag vaknade ville jag ha något att göra, så jag bestämde mig för att sätta dit knopparna på Ossians nya byrå.

Det första jag gjorde var att borra hål i hans pyjamasbyxor som låg i lådan.


Sedan insåg jag att skruvarna som följde med knopparna var för korta…


Men nu är knopparna på plats!

Ossian har själv valt färg på benen. Helst skulle han nog ha allt i guld. Och diamantknoppar.

Kommer ni ihåg hur hyllan såg ut innan? Annars kommer här en påminnelse:


Och nu ser den ut så här: