De sista dagarna har vi sett den äkta svenskheten återvända. Den svenskheten som står för empati, generositet och en stark vilja att hjälpa. Även de lite ljusbruna i mina flöden i sociala medier verkar ha släppt tanken på att människor sätter det käraste de har i en ranglig gummibåt för att ta sig till Sverige och leva på bidrag.

Kvar finns dock de som ofta säger att “Jag har inte problem med invandringspolitiken, jag ha problem med integrationspolitiken”. Det är lätt att luta sig tillbaka i den bekväma soffan och säga att det är “politikerna” som ska “fixa integrationen”. Utan att egentligen specificera varken vilka politikerna är eller hur integrationen ska fixas. Men vad är egentligen integrationspolitik? För de alla flesta handlar det om att den som flyttat till ett land ska bli en del av samhället, jobba, betala skatt, lära sig att stå i kö, sopsortera och fika. Krävs det verkligen partipolitik för att hjälpa andra människor att bli en del av vår vardag?

Själv tror jag att integration är något som börjar hos oss själva, medborgarna. Ett av alla verktyg man behöver för att bli en del av ett samhälle är språket, att kunna kommunicera med andra människor i samhället är en viktig nyckel till delaktighet och därmed integration. Ett av de allra bästa sätten att lära sig ett nytt språk på är att använda det, att prata, prata och prata ännu mer. Att samtala och lära känna människor som valt att flytta hit är det i särklass viktigaste redskapet för integration. Men om vi bara lägger armarna i kors och väntar på att politiken ska “fixa integrationen” kommer ingenting att hända.

För er som känner att det här med integration är någon annans jobb säger jag lycka till, för er andra vill jag föreslå att ni börjar med en middagsinbjudan. Antingen tar ni ett eget spontant initiativ, eller så tar ni en titt på den här organisationen:

http://invitationsdepartementet.eu/

Själv fick jag tyvärr ingen respons från rektorn för SFI i min egen kommun, så själv har jag fått lösa det i egen regi. Men i din kommun kanske sådana här middagar pågår för fullt? Eller så är det just du som ska starta den här traditionen där du bor?

Jag utmanar nu er alla att börja jobba med integration istället för att sitta och vänta på att någon annan ska göra det!

Lycka till!